Vår kollega Annika Lagerqvist Veloz Roca, docent och f.d. lektor i offentlig rätt, har gått bort den 3 juli 2018 (född 19 februari 1947). Hon var knuten till Juridiska institutionen ända sedan 1970-talet och var efter sin pensionering fortsatt verksam som gästlärare och handledare in i det sista. Hon hade även internationella uppdrag och forskade samt undervisade bl.a. i Chile (Universidad de Chile), på Filippinerna samt i Heidelberg (Max Plank Institutet). Jag lärde känna Annika mot slutet av 1970-talet när vi båda undervisade i det då nya ämnet statsrätt. Till en början var vi tämligen olika både i värderingar och stil, jag strikt i knytblus och kjol och Annika mer liberal i velourklädsel. Jag minns när en manlig student, uppstramad som ofta var fallet på den tiden, ställde en fråga till mig och skulle referera till vad en annan lärare hade sagt. Han mindes inte namnet, men beskrev henne som ”hon som har lila kalsonger”. Jag tänker på Annika när min egen knytblus är borta sedan länge och jag själv gärna bär svarta ”kalsonger”, eller tights som vi numera säger.

Våra olikheter till trots kom vi att etablera en mycket nära vänskap och ett mycket givande samarbete. Vi utvecklade kurser ihop, skrev läroböcker tillsammans och diskuterade allehanda juridiska spörsmål. Vi träffades gärna på luncher och middagar, utbytte förtroenden och gav varandra råd och stöd i livets skiftande skeden. Jag kom även att lära känna och varmt uppskatta hennes man Francisco. Likaså kom jag att följa hennes dotter Teres uppväxt och kunde notera hur lycklig Annika var över att få hinna träffa sina barnbarn, tvillingarna Sol och Allegra, som föddes så sent som i mars i år.

Annikas forskning rörde den konstitutionella rätten i vid bemärkelse, eller som hon själv beskrev det en blandning av statsrätt, förvaltningsrätt och allmän rättsteori. En av hennes teser var att de bakomliggande teoriernas formulering knyter an till samhällslivet också på ett psykologiskt plan. Hon försökte lyfta fram hur formulering, tolkning och samhällsutveckling påverkar varandra i en oscillerande process genom åldrarna. Likaså höll hon fast vid rättsstaten och dess ideal. En av hennes allra närmaste hjärtefrågor var migrationsrätten, inom vilken hon både forskade och undervisade under senare år. Även barnrätten kom att engagera henne och vi samarbetade i styrelsen för Barnrättscentrum.

Annika var en mycket uppskattad lärare som tog sig tid att lyssna på och hjälpa sina studenter och doktorander. Som kollega visste jag att hon alltid fanns där, om jag behövde henne. Det betyder mycket och tillvaron har blivit fattigare utan henne. Om man kan tala om en ”lycklig död”, så var det vad Annika fick. Hon somnade in lugnt och stilla i sitt hem med sin älskade make bredvid sig. Han och Teres låter hälsa att begravningen kommer att ske i stillhet i kretsen av de allra närmaste, allt enligt Annikas önskemål. Hon uppmanar oss att gärna tänka på Röda korset.

 

Wiweka Warnling Conradson

Annika Lagerqvist Veloz Roca
Annika Lagerqvist Veloz Roca