Rättsgenetiska institutet inrättades 1938 genom en donation av C.G. Bergman (1881-1938), professor i rättshistoria vid Stockholms högskola. Donationens syfte är att befrämja det vetenskapliga studiet av den s.k. inre rättshistorien. Med inre rättshistoria avses rättens systematiska och begreppsliga utveckling med inriktning på den gällande rättens metodproblem. Detta program avspeglar väl Bergmans egen vetenskapliga gärning. Bergman var en gediget meriterad rättsvetenskapsman såväl på rättshistoriens, den romerska rättens som civilrättens område. Bland de rättshistoriska verken bör särskilt ”Studier i svensk servitutsrätt”, I-IV (1909, 1926) nämnas, som är en rättsgenetisk framställning av servitutets historia, utveckling och nutida betydelse i svensk rätt. Utmärkande för arbetets rättshistoriska utvecklingsperspektiv är dess koppling till den positiva rättens behov. På civilrättens område författade Bergman ett arbete om ”Köp och lösöreköp” (1927), som av samtidens rättsvetenskap prisades som en betydande vetenskaplig insats.

Donationen består av en villafastighet i Djursholm som ritades av Folke Zettervall, en för sin tid välrenommerad arkitekt. Stilen kan närmast beskrivas som eklektisk med nationalromantiska och nygotiska inslag. Fasaden är prydd med två skulpterade huvuden i medaljongform, som lär härröra från parlamentshuset i London. Skulpturerna kasserades när parlamentshuset restaurerades och Bergman skall ha fått dem i gåva i samband med ett Londonbesök. Donationen omfattar vidare ett rikhaltigt lösöre bestående i huvudsak av antikviteter och konst, som pryder en spatiös representationsvåning.

Fastigheten var tänkt att ha en vital funktion för donationsändamålets uppfyllande. Bergman lade därför grunden till ett rättsvetenskapligt bibliotek med en särskild fokusering på svensk rättshistoria, som skulle dra till sig unga forskare med intresse för rättsgenetik. Tack vare en kontinuerlig bokakvisition som pågått alltsedan 30-talet utgör institutets bibliotek idag en av Nordens största samlingar av rättshistorisk litteratur. I villan inreddes även fyra forskarrum, där begåvade lärjungar skulle kunna beredas plats. Därigenom skulle, enligt donators förhoppningar, en dynamisk forskarmiljö kunna skapas.

Institutet utgör idag ett betydelsefullt inslag i den rätthistoriska forskningen i Sverige och verksamheten bedrivs enligt de riktlinjer som kommer till uttryck i Bergmans rättsgenetiska synsätt. Verksamheten är fokuserad till frågor som rör den juridiska metodlärans utveckling. Det blir därför, som Bergman också önskade, naturligt att anknyta till modern rättsdogmatik.

Verksamheten leds, enligt donators vilja, av en prefekt, som för närvarande är Claes Peterson, professor i rättshistoria vid Stockholms universitet.